Fem nivåer av engagemang som påverkar varumärkeslöftet.

Det vi säger måste bevisas av det vi gör!

Engagemang är grunden för allt varumärkesbyggande, internt och externt. För att uppfylla varumärkeslöftet behöver vi lyckas med att engagera både kunder och medarbetare.

Men hur det går till och vad som ska göras för att få alla parter involverade och engagerade är inte lika solklart. Här reder jag ut begreppen om vad engagemang är och vad som krävs för att skapa engagemang, alltså gå från det passiva tillståndet till det aktiva. Det är viktigt att skapa engagemang hos medarbetarna om vi ska lyckas genomföra våra planer och våra löften. De löften vi ställer till våra kunder.

För att: ”Kundupplevelsen kan aldrig bli högre än medarbetarupplevelsen”.

Engagemang bygger på en samverkan mellan hjärna, hjärta och fötter. För att medarbetaren ska kunna känna sig engagerad krävs att det han/hon ska engagera sig i, uppfyller tre grundkrav:

Tanke – Att det är klokt och verkar vettigt.

Känsla – Att det känns attraktivt

Fötter – Att det leder för mig, till meningsfullt resultat och handling

Engagemang är inget statiskt som klaras av en gång för alla. Engagerade medarbetare och ledare kräver en pågående dialog. Det är alltså inte så mycket en fråga om för eller emot. Engagemang kan istället beskriva på ett kontinuum från passivt till aktivt. Om medarbetarna en gång blivit engagerade så är dom alltid engagerade, är det många som tror. Men vi lever i en föränderlig värld och det är många saker som påverkar oss, därför är det viktigt att vi skapar forum och dialog som underhåller och ger alla förutsättningar för att fortsätta ta del och engagera sig

FEM NIVÅER AV ENGAGEMANG.

1. Att inte göra motstånd. Detta är en neutral form av engagemang då medarbetaren inte kommer att aktivt motarbeta vad man kommit fram till, men heller inte aktivt stödja det. På denna nivå är medarbetarna tysta men mycket vaksamma och undrande vad som pågår. De vill inte förlora sin personliga handlingsfrihet och möjlighet att växla över till passivt eller aktivt motstånd eller om det visar sig lämpligt bli mer aktivt engagerade.

2. Ge sitt bidrag utan att vara personligen involverade. Man ställer upp med ekonomiskt stöd och sitt namn, men är inte beredd att göra något som kräver en personlig ansträngning och tid. Man kan som chef ge tillåtelse att medarbetare medverkar i en förändringsinsats men ställer sig själv på åskådarbänken.

3. Personlig medverkan. På denna nivå är man personligen med och ger en stor eller liten del av sin tid. Man är med på alla möten och gör allt som åläggs en och vad som förväntas.

4. Ta ställning och aktivt medverka. Nu är man villig att arbeta aktivt och ta egna initiativ utöver det som förväntas. Man söker få med andra i förändringsinsatsen. Man övertygar motståndare och säger tydligt ifrån om det inte går som man förväntar sig.

5. Ta en stor personlig risk. Man gör sig sårbar och investerar en stor del av sin personliga ställning och framtida karriär på förändringen. Man gör förändringsinsatsen till en väsentlig del av sin person. Man betraktas av andra som en eldsjäl.

Kunden kommer aldrig ha roligare än vad ni själva har.

Hur ökar vi engagemanget?


Under andra världskriget gjorde Kurt Lewin en mycket uppmärksammad experimentell studie tillsammans med antropologen Margaret Mead kring hur man kan ändra matvanor. USA:s hälsodepartement hade lagt ner stora summor och ansträngningar på att få hushållen att övergå till mer näringsriktig och billig mat som exempelvis inälvor och grönsaker. Det hade uppstått brist på oxkött och vissa grödor pga. kriget. Dessa informations kampanjer misslyckades. Liknande den svenska socialstyrelsens kampanj att du skall äta minst 7 skivor bröd om dagen. Det fick snarare motsatt effekt i form av att man tyckte kampanjerna var löjliga. Man gav därför Lewin och Mead uppdraget att i en fältforskningsstudie söka åstadkomma andra effekter genom mer undervisning. En grupp av husmödrar och andra intresserade bjöds in till en föreläsning där en expert på ett engagerande och informativt sätt fick sälja sitt budskap om nyttan av att inhandla och tillaga billig, god och näringsrik mat. Han förklarade också hur man skulle tillaga maten och man fick skriftliga recept. När man tillfråga deltagarna om deras reaktioner fick man svaren att det hade varit mycket stimulerande och nyttigt. Man hade fått goda idéer och fått upp ögonen för hur viktigt och bra det är med god, billig och näringsrik mat. Man uppskattade också den karismatiske föredragshållaren. När man följde upp resultaten ett halvår senare visade det sig att inga av dessa deltagare hade ändrat sina inköps- och matlagningsvanor, men att de hade den trevliga tillställningen kvar i sitt minne. De kom dock inte ihåg vad den handlade om!

En annan grupp av husmödrar och andra intresserade bjöds in på motsvarande sätt: De fick en kort faktainformation om prisutveckling på olika matvaror och hur mycket näring de innehöll. De fick sedan sätta sig i grupper med ”okända kollegor” och diskutera dessa fakta samt utbyta erfarenheter. Sedan de utbytt erfarenheter fick de uppdraget att sammanfatta vad de kommit fram till samt utse en i gruppen som rapporterade gruppens slutsatser. Resultatet blev att de också var mycket nöjda med tillställningen, dvs. att få sitta och utbyta erfarenheter. De nämnde mycket litet de få ”torra” fakta de hade fått reda på inledningsvis. Vid uppföljningen ett halvår senare kunde man konstatera dramatiska förändringar i deras matlagningsvanor. Deltagarna hade också fortsatt att träffa varandra för att utbyta erfarenheter.

VAD KRÄVS FÖR ATT SKAPA ENGAGEMANG!

Slutsatsen är entydig (det är inte bara Levins undersökning som ligger till grund för detta) För engagemang behövs:

1. Frivillighet

2. Påverkan på sådant som rör mig

3. Förtroendefullt utbyte av erfarenheter

4. Offentligt redovisade planer

Vår utmaning är att använda dessa kunskaper och insikter i vårt dagliga arbete och är vitalt om vi ska få organisationen att leva efter de planer och de överenskommelser vi gjort.

Det här är ett utdrag ur min bok Varumärkestango, Fem steg till ett starkt internt varumärke.

dummy_varumarkesboken

Fem steg till ett starkt internt varumärke.

Länk till Bokus